Nu har alla andra skumma djur börjat visa sig här i stugan i Bäsna.

Det kryllar ju tydligen av så'na när jag ska vara här på sommaren.

Glad i hågen skulle jag gå på dass på morgonen.

Jag kommer fram och öppnar dörren, och där sitter en vässla och tittar på mig.

Jag slänger igen dörren och funderar på om det var sant det jag nyss hade sett.

Öppnar dörren igen och där sitter den lilla varelsen och tittar nyfiket på mig.

Slänger åter igen dörren och tänker: - Det var väl fasen också om jag inte får komma in på dasset!

- Nu bor jag här inne, så det så!

Jag går iväg en bit och sen vänder jag tillbaka och klampar när jag går och slår i väggen innan jag öppnar dörren på nytt.

Vässlan sitter nyfiket kvar och börjar dessutom att gå emot mig.

Där går min gräns för att våga stanna kvar där.

- Om inte du törs komma till mig så kommer väl jag till dig.

Jag och Tim var kvar själva i stugan sen Ingo och Tony åkt hem.

Våran båt  behövde rengöras, så det var ju en lämplig sysselsättning, tyckte jag.

Lortig båt

Jag hämtade en hink, skurborste och såpa och började borsta rent båten.

Efter en stund började mina fantasier spöka.

Normalt har man inte så'na konstiga idéer, men jag är ju som vovvarna, dvs. inte som andra.

När jag hunnit ca. halva sidan på båten kunde jag inte va' kvar där längre, för jag fick för mig att det kanske låg en anakonda under båten

Tim badade lugnt i älven, vid sidan av mig, när jag fick mina konstiga funderigar!

Hur skulle jag nu få upp honom ur vattnet, utan att skrämma honom?!

Halvt rengjord båt

Då kom jag på det!

- Tim, ska vi gå upp och fika?

- Ja, men ska du inte göra rent båten?

- Jo, men ska vi inte ta och fika lite iaf?

- Ok, jag kommer! svarade Tim.

Anakonda

Okej, nu vet jag att det inte finns anakondor i Sverige, och definitivt inte i Dalälven.

Men tänk om.......

Nu är det sommar, för Lisskulla kom nyss förbi.

Lisskulla går t.o.r mellan flottbron i Gagnef och Mellsta i Borlänge

Lisskulla

Det finns tydligen olika sätt att äta ett grisöra.

Det vanligaste är att göra som Wolfie och hålla fast det mellan tassarna.

Wolfie äter grisöra

Men sen har vi Frodo, som har en helt annan stil.

I stället för att hålla fast örat så viker han, av någon konstig anledning, frambenen åt sidan när han äter.

Frodo med en egen stil

Sen har vi ju Yakira, vårt nya tillskott i flocken.

Och hon är ju också lite knäpp.   

Psyko-Yakira äter grisöra